tisdag 4 augusti 2015

Järnsängen som blev "fåtölj", semester och tandläkarbesök


Hej svej!
Idag är det en liten dämpad bloggerska som skriver...Jag kontaktade nämligen äntligen tandläkarjouren i morse, och fick en tid för kontroll på eftermiddagen. Efter nästan 1500:- fattigare visade det sig vara min ena visdomstand som spökade. Jag hade fullt med var mellan den och tanden bredvid, så nu äter jag penicillin. Och en ny remiss är även skickad till käkkirurgen för utdragning av tanden. Jag har ju fått remiss dit förut, men avbokat flera gånger p g a att jag just DÅ inte har haft besvär. Men kanske främst för min tandläkarskräck. Dessutom för att slippa betala alla tusenlappar...

Men nu skrev tandläkaren i remissen att jag skulle få lugnade vid utdragningen (jag har ju aldrig dragit ur en tand, och jag är livrädd för det) Tandläkaren trodde att penicillinet skulle ta bort smärtan. Men än har jag så in i h-vete ont. Så jag är lite låg...jag har knappt sovit idag efter nattskiftet heller, så det spär ju också på det hela...

Hur som helst, så får ni idag se järnsängen som jag nyss köpte. Den fick bli en "fåtölj", precis som den likadana jag hade tidigare -men som jag sålde....och sedan ångrade mig...


Jag tänkte först måla den vit...men mina "inredningstokiga" väninnor tyckte absolut INTE att jag skulle göra det. Så den får vara ifred då, i alla fall ett tag...


Först tyckte jag att det blev klumpigt och trångt i vardagsrummet, men jag kan ha svårt för vissa förändringar. I detta fall får komforten nog gå före utseendet. För den är så HIMLA skön att sitta i framför teven.

Jag visar er avslutningsvis bilden som jag ritade till bonusdottern och Anders idag. Så här växer min visdomstand in mot den andra. Och mellan tänderna var det fullt med var. Det förklarar min otäcka smak i munnen...*BLÄ*

Obs, jag är inte duktig på att rita- som ni kan se...


Nu ska jag bara invänta att penicillinet börjar verka, och hoppas då på att kunna bli smärtfri. Dagen då jag får kallelse från käkkirurgen vill jag inte tänka på -än. Den dagen, den sorgen...

Hur som helst så går jag nu på två veckors semester, och det ska bli SÅ SKÖNT! Vi inleder min semester med att tillbringa en kväll och natt hos våra bästa grannar. I deras sommarstuga. Sen ska vi även fira våran årsdag- då jag och Anders i dagarna har varit tillsammans i hela 5 år. Min älskade Anders. Jag skulle aldrig kunna föreställa mig ett liv utan honom. Tji fick alla skitsnackare som inte trodde på oss! Jag kan inte låta bli att tänka/säga så...


Vi ses om några dagar. Nu ska jag trycka i mig lite piller mot tandvärken...




Kram Linda






Inga kommentarer: